Det va ett litet tag sedan jag skrev. Har helt enkelt inte tänkt på att uppdatera mig. Men just idag fick jag ett sådant infall. Just idag är jag väldigt upprörd.

Jag är extremt upprörd och arg men varför tänker jag hålla för mig själv. Nu är det så att man måste kräka av sig ibland utan att "outa" innehållet förmycket.
Jag som sagt är iaf extremt arg idag. Samtidigt som jag är arg blir jag oxå väldigt väldigt ledsen.. Detta är bara så fel på väldigt många plan att jag vet inte ens vilket plan kan ska börja på. Samtidigt som jag har en viss förståelse så i slutändan är jag ändå jävligt självisk och tycker att det är fan jag som har rätt i denna situationen. När jag först såg detta ville jag bara skrika rakt ut "FY F*N!!!!!" och sen upprepa det och några andra svordommar ett par gånger. Detta var inte ditt eller erat!! Detta va vårt och skulle ha varit vårt tills... Ja det är ju som sagt inte erat fel men det är lika fel av er ändå att trycka upp det i mitt ansikte! Något som egentligen skulle ha varit mitt. Det är ju bra att ni va lyckliga och hade ett bra liv. Kul för er... Verkligen. Det va fan jag med men en STOR bit av mig var borta och sen förevigt. Den stals från mig och kommer aldrig tillbaka.

Jag skulle kunna fortsätta att spy galla över detta en bra bit till men väljer att avsluta här och tacka för detta för ett litet tag.


Vill dock notera att Min familj, Min pojkvän och mina vänner är det finaste jag har på denna jorden och även om jag inte är hemma så ofta så ser jag till att dom vet det och får höra det så ofta det går. Har jag inte sagt det sen jag kom hem så säger jag det nu att ni är ÄLSKADE och förevigt fastsydda i mitt hjärta. Nu blev det lite sådär små sliskigt skrivet men det va tvunget att tas med just denna dag som tyvärr började med att få mig så arg och ledsen.